Spökstad.

Jag glömde bort varför jag fanns, sedan kom jag på det igen. Men insikten flagnar mer för varje gång. Det växer fram ett isberg i mina ådror.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0