Love me do.
Jag känner ett märkligt lyckorus. Ett sånt jag gärna får om våren när man badar i solljus på nyvakna uteplatser. Ett sånt som drabbar mig när jag är våldsamt förälskad, om än bara i tanken. Ett sånt som kommer när nånting oväntat och helt underbart händer. Ett spring i kroppen. Fjärilar i magen. Rus i huvudet. Jag anar ett märkligt lyckorus inom mig. Mitt i kalla januari, ensam i ett mörkt rum, en tisdagkväll. Då är livet lite fint faktiskt.
Kommentarer
Trackback
