Lisztomania.

Jag är hemma. Eller egentligen inte. Nu är jag i Linköping och hälsar på min kära farfar. Det är fint. Vi äter god mat, jag läser i A Farewell To Arms och alla umgås. Saknar att vara själv dock. Har kommit på lite grejer när jag varit borta i London nu. Att jag inte är van vid att bo med folk och hela tiden omges av andra - att jag faktiskt behöver och tycker om egentid. Jag har kommit på att jag trivs med att vara singel oavsett hur mysigt alla kärlekspar tycks ha det. Och sist men inte minst att jag kan vara flexibel och mindre självmedveten om jag vill och faktiskt försöker.
London var fett. En grym resa som verkligen var välbehövd. Nu ska jag försöka behålla lugnet och njuta av att bara vara. Hejs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0