Yellow.
Det fladdrar förbi framför mina ögon. Vill springa tillbaka och försöker göra det i huvet. I mina tankar går jag över alla höstlöv och vårknoppar tillbaka till dig. Lämnar inga fotspår efter mig, som om åren aldrig gått. Och jag önskar så jävla förjävligt mycket att jag kunde vara där nu. Men det går inte. Jag kommer aldrig nånsin igen vara fjorton år och kär för första gången en sommardag på Ringvägen. Inte ens om jag springer tillbaka till dig. Och fan, fan vad det känns sorgligt.
Kommentarer
Trackback
