Seven nation army.
Det var en fredagkväll om jag inte minns fel. Jag tog mig ner till närmaste bar där de sålde billig öl och jag och min vän pratade som vanligt om livet. Hon reste sig från stolen för att köpa ett till glas vin och jag drack min billiga öl för det var i slutet av månaden. Såg ut genom fönstret på vakten och alla de som stod och rökte och pratade, skrattade med varandra. Fick en känsla, visste att det var du redan innan jag såg dig. Det pirrade till i magen och jag log åt tanken på att du inte kunde springa iväg den här gången. Etsade fast ögonen i din nacke utan att skämmas över min ivrighet ända tills du vände dig om och det dröjde ett litet tag. Kan nästan minnas blicken och hur jag kunde läsa dina tankar som jag aldrig annars kunnat. Du slog dig ner på hennes stol och jag frågade hur du mådde. Du sa sådär och det var ingen idé att låtsas eller spela några spel och vi visste det. Jag minns att jag blev varm i kroppen när jag insåg att jag kommit ända in och stannat kvar där tills nu. Min vän kom tillbaka med sitt glas vin i handen och trodde du var någon jag precis träffat, så du gick direkt till dina vänner och hon tog tillbaks sin stol. Vi blev fler runt mitt bord och plötsligt drack vi alla champagne och pratade om en annan stad. Jag såg åt ditt håll hela kvällen men du fäste blicken i den som pratade i hörnet där ni satt. Senare när du skulle gå bad jag dig ta en cigarett med mig och jag sa att jag ville visa dig min port så vi gick dit. Vi kysste varann och jag ramlade nästan omkull av hur bra det var och av fylla såklart. Dina vänner och mina vänner kom efter oss med min jacka i handen och de tjatade på att du skulle följa med dem men du stannade kvar och vi gick upp till mig. Du sa att jag var charmig och jag sa att du luktade gott och hade fina kläder. Först pratade vi om sånt vi undrat och jag skällde som vanligt lite på ditt sätt att så lätt stänga mig ute. Så frågade jag varför du aldrig svarade på mitt vykort sommaren för fem år sedan eftersom jag aldrig kommer sluta undra. Du svarade att du fortfarande tar fram det varje dag och ser på det och jag sa att jag älskade dig och du sa att du älskade mig. Vi hade inte setts på två år så jag satte på vår låt och du pratade om mitt liv som du redan visste allting om. Vi låg bredvid varann och jag bad dig sova över men du sa att vi borde lära känna varann på nytt. Klockan var säkert tre när du gick och jag skulle jobba dagen efter, men jag ringde dig fem minuter efter att du lämnat mig och ville ha mer. Nästa dag hördes vi och bestämde att vi skulle ses efter helgen. Måndagen därpå missförstod vi varann om vilken dag vi sagt och jag insåg att det nog inte skulle bli av trots allt. Alldeles mitt i en konversation slutade du svara och sedan dess har jag inte hört av dig och nu är vi främlingar igen.
Jag undrar fortfarande varför du aldrig svarade på mitt vykort.
