It's alright.
Motgångar ska tas emot med sorg, ilska och acceptans. I just den ordningen, som vi kom fram till idag. Jag har prövat att börja bakifrån. Acceptera nederlag och se det som livets nyttiga läxor. Och visst är det som vi sa. Dumt. Börjar man i fel ände lär man sig inget, man blir bara bättre på att ta skit. Att först acceptera innebär bara att man vänjer sig vid att tycka att det okej att bli sårad. Fan, det hörs ju på ordet - sårad. Man börjar ju helt självklart med sorgen.
Kommentarer
Trackback
