Augusti i helvetet.
Det brände till likt ett getingstick. Snabbt. Och så puttrade svedan ett litet tag. Fast jag har blivit rätt bra på att dölja det så jag tror ingen lägger märke till vad som händer i mig. Speciellt inte du. Förut kunde jag övertydligt smälla igen dörren för att få dig att fatta. Jävla dumt sätt att säga nånting fint på insåg jag sedan. Minns att jag sagt det förut. "Tjejer fungerar tvärtom när det gäller kärlek". Kan säga nej och egentligen mena motsatsen. Drömmer om att killen likt en prins ska galoppera efter på vit häst, inte bara tacka och ta emot det där nej:et och gå därifrån. Ibland säger jag ingenting alls. Tjurar och gör mig motsägelsefullt mindre älskvärd. Som för att visa hur det känns. Tysta ord säger också något.
"
Varför tittar du inte åt mitt håll istället?"
