Alone again.
Det skulle inte spela nån roll. Jag kan inte göra nånting, ingenting. Skulle kunna säga att du får mig här och nu och du skulle kunna vilja, men inget skulle hända. Kanske är det just det, att du vet att jag alltid kommer ha en dörr öppen för dig. Och jag vet att du aldrig kommer våga gå igenom den. Fast kanske är det bäst. Vi skulle vara fina, men kanske aldrig riktigt lika fina som vi är i minnet.
Hade skrivit om dig i min dagbok. Om dina nya skor som jag alltid trampade på. Det hade jag glömt bort och nu kan jag knappt tänka på nåt annat.
Hade skrivit om dig i min dagbok. Om dina nya skor som jag alltid trampade på. Det hade jag glömt bort och nu kan jag knappt tänka på nåt annat.
Kommentarer
Trackback