jess

Har en konstant lust att skriva av mig. Tankarna flimrar och snurrar runt runt i mitt huvud. Trots att de är ihåliga och tafatta fyller de mig till bredden. Tristess är min akilleshäl. När jag har tråkigt tänker jag alldeles för mycket, analyserar sönder varenda känsla och finner sedan mig själv i någon slags egenframkallad förvirran. Så jävla märkligt. Jag vill känna mig precis sådär levande som jag gjorde hela slutet av sommarlovet. Känns som att det är en omöjlighet med alla dessa måsten hängandes över en. Here we go again. Analys, analys. Jag sitter och pillar i småsten tills fingrarna blir blodiga. Kom igen.