Use somebody.
Så fruktansvärt usel. Försov mig. Missade hela dagen. Missade när första snön föll. Åh, hade en löjlig dröm om att få vara den som var med dig när du såg det första gången. Fjantigt. Drömmer om så töntiga saker hela tiden. Sitter nu och sjunger sångövningar. Ska fan bli skitbra på att sjunga. Verkligen duktig tekniskt. Är nervös inför jobbet också. Förväntas ju typ kunna en massa om inredning och sovgrejjer. Täck- och kuddmaterial. Och tro mig, det finns typ hundra miljarder miljoners sorter och varianter att välja mellan. Jiiisszz.
Såg ett program idag. De pratade om kvinnor som lever singellivet. Och det är lite speciellt egentligen, att kärleken till en partner hela tiden räknas som en del i livet, oavsett om den är närvarande eller inte. För mig är det självklart, för många är det självklart, men inte för alla.
Intressant att lära känna dig bättre, utan att umgås eller prata med dig, bara genom att iaktta. Jag tror du flyr, är rädd. Och kanske skulle jag vara likadan om jag fick chansen. Men det är intressant att se. Det får mig att känna mig som en mindre pusselbit i ditt liv än tidigare. Så mycket betydde jag nog ändå inte. Lätt att ersätta. Och jag förstår dig. Kan inte kräva att du skulle hänga kvar i nåt som jag sa var dödfött. Ändå hoppades jag på det. Att du skulle vänta, tills jag insåg att det var rätt. Nu får du det bara att kännas som att det faktiskt inte var menat. Du och jag. Och jag kanske egentligen aldrig trodde det, bara hoppades.
Såg ett program idag. De pratade om kvinnor som lever singellivet. Och det är lite speciellt egentligen, att kärleken till en partner hela tiden räknas som en del i livet, oavsett om den är närvarande eller inte. För mig är det självklart, för många är det självklart, men inte för alla.
Intressant att lära känna dig bättre, utan att umgås eller prata med dig, bara genom att iaktta. Jag tror du flyr, är rädd. Och kanske skulle jag vara likadan om jag fick chansen. Men det är intressant att se. Det får mig att känna mig som en mindre pusselbit i ditt liv än tidigare. Så mycket betydde jag nog ändå inte. Lätt att ersätta. Och jag förstår dig. Kan inte kräva att du skulle hänga kvar i nåt som jag sa var dödfött. Ändå hoppades jag på det. Att du skulle vänta, tills jag insåg att det var rätt. Nu får du det bara att kännas som att det faktiskt inte var menat. Du och jag. Och jag kanske egentligen aldrig trodde det, bara hoppades.
Kommentarer
Trackback