jess

I tvåsamheten finns alltid ensamheten. Vakuumet som en transparent vägg. En tyst påminnelse om att två huvuden kan dela en tanke, två hjärtan en kärlek, men förblir likväl två till antalet. Två i samma. Tvåsamhet. Vakuumet som uppstår när tvåsamheten blir två ensamheter är också den en vägg. En svartmålad mur som stolt reser sig och byggs hög. Människor delar. Förblir delade. Uppdelade. Väggar, tysta och höga, finns alltid. Jag har upptäckt att man kan ha transparenta väggar med sina vänner likväl som med sin kärlek. Och att väggen som delar en från kärleken inte nödvändigtvis måste vara transparent.