jess

Oj vad jag ibland skulle ge typ allt för att kunna smyga mig in i andras huvuden och läsa tankar. Hur fan tänkte du? Var det medvetet eller är du idiot nog att inte förstå hur motsägelsefullt och elakt allt var? Säga en sak, göra en annan. Var du lika naiv då eller lurades du bara? Slängde du ihop drömmar och delade dem med mig medveten om att du skulle krossa och omöjligöra dem? Hände det bara? Jag kan inte sluta fundera på om du faktiskt bara var elak eller om du tappade bort dig själv mitt i allt och nu bara reflexmässigt fortsätter gå. När ett plus ett inte blir två, inte tre och inte noll. När du blir en jävla gåta som jag inte kan lösa för att svaret sitter i ditt huvud. I dina tankar som jag inte kan läsa.