No time to sleep.
Det är så lustigt. Nu, mitt i höstens och mörkrets entré, kommer lyckoruset tillbaka till mig. Är så sjukt, underbart lycklig och glad över alla bitar i mitt liv. Och just den känslan när det inte bara är så att allt stämmer på pappret, men att det känns i hela kroppen att livet är så jävla rätt. Fantastiskt som Alejo skulle säga. Att lära känna sina vänner ännu bättre och djupare, att träffa nya sköna och intressanta människor, att sysselsätta sig med nya, utmanande, helande saker. Det är så skönt att inte ens behöva se sig om för att förstå att allt är rätt, att bara vara i stunden är tillräckligt för att själen ska sjunga. Och jag är inte ens rädd att förlora det den här gången, just för att jag vet att det alltid kommer tillbaka. Någon gång blir man alltid lycklig igen. Någon gång är just precis nu för mig.
