Love will tear us apart.

Åh herreherregud, vad jag insåg nu att jag kommer bli så jävla ledsen om jag fortsätter såhär. Jag kan inte låta mig själv falla dit när jag vet det jag vet. Det är sinnesjukt. Att det ska vara så svårt att låta bli att göra sig själv illa. Att hela tiden sukta efter förbjuden frukt och tillfällig tillfredsställelse. Jag vill för viljans skull. Faller för fallets skull. Längtar för längtans skull. Och så vidare. Det är vad jag får dunka in i mitt huvud, sanningen, att detta bara har sin rot i mig ingen annanstans. Inte i dig, inte i någon annan. Jag skapar min egen lycka och misär. Godnatt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0