No voy a ser yo.

Bjuder på dikten jag pratade om. Blev rätt nöjd men undrar om den starka känsla jag ska skildra verkligen kommer fram... Hm.


"Jag blir ett med något jag inte vill"

Droppar genomskinliga likt glas faller från en klar himmel.
Jag ser ett enda moln seglandes ovanför, ser åter ner igen.
Tyget klistrar sig runt min hud och vi smälter samman,
jag blir ett med något jag inte vill.
Mina steg plaskar mot de våttäckta gatorna.
Det enda ensamma molnet sörjer ännu ovanför mitt huvud.
Jag ser en tvåsamhet under smattrande takplåt.
Försöker placera in oss, men ser bara er.
När jag kommer hem försöker jag dra kläderna av mig,
men de sitter fast, och jag säger ingenting till dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0