jess

Du är som en avlägsnad kroppsdel. En amputerad arm. Jag minns precis hur det var att känna dig, ha dig nära och kunna dina rutiner utan och innan. Som om du vore en del av mig. En kroppsdel. Och jag minns varenda ärr på din kropp, alla klädesplagg i din garderob, ditt sätt att smaka varje klunk ordentligt i munnen. Små detaljer som man bara kan om man lär känna någon som sig själv. I alla stunder. Små detaljer som etsar sig fast och nu får mig att känna. Att jag fortfarande känner dig. Som en kroppsdel. En amputerad arm.