jess

Vackra varelse.
Jag drömmer om fräknar och jordgubbsblont hår. Och nu vet jag varför vi gick isär. Äntligen har mina fötter fått liv. Inte paralyserad, inte lämnad. Jag är på väg. Det säger våfflorna med smak av sommar igen och musiken som blivit bara min. En ny längtan fyller nu det röda i mig. Men våren är ung och smärtan avlägsen. Och än finns tid att drömma om mer. Än finns tid att fortsätta gå.