jess

Jag har precis sett på "Män som hatar kvinnor". Läskig film. Och bra. Väldigt bra. Sedan var det något väldigt fint med tjejen som spelade en av huvudrollerna. Jag gillar när människor är svåra och djupa. När man vill veta mer. Eller jag avundas dem. Jag har alltid velat vara en sån där människa som utstrålar djup och hemligheter. Men jag är för öppen för att kunna vara så. Och man är ju som man är. Men jag har ett djup inom mig trots allt. Jag har bara gjort det svårare för folk att komma in genom den porten. Nu när jag tänker efter så är det väl så svåra människor är. Stängda. Som stängda böcker på ryska som Minda uttryckte det häromdagen. Då är väl jag en halvöppen bok då. På danska. Vissa förstår, andra inte alls.