jess

Okeee. Är tillbaka från le PnL. Det var jädrans kul om man ser till kvällarna. Dagarna var ganska lama och outhärdliga. Men kvällarna ägde. Är så in i helvete stolt över att jag kan säga att jag har sett Mötley nu. WOWOWWW. Ändå tyckte jag att Winnerbäck var bäst. Blev verkligen frälst när jag såg honom. Har inte lyssnat så mycket på hans musik tidigare, men nu känner jag att jag inte har något val - jag kan inte leva utan den! Har i och med denna frälsning också fått ett mål med musiken: jag ska få spela med Winnerbäck. Det vore typ det ultimata.

Michael Jackson är död också. Nyheten spreds per sms inne på den inskränkta och från världen isolerade campingen. Synd är det, för en stjärna var han. Ändå kan jag inte låta bli att tycka det är hemskt att en känd mans död ska var så förtvivlande när man knappt rynkar näsan åt såkallade "vanliga" människors död. Aja, död är han. Punkt.

Har sedan festivalen mest legat och stekt i solen, badat och pussat på min fina älskling som jag saknat massor under föregående vecka. Han är den enda som på riktigt känner mig, och sånt är viktigt. Det märks. För han förstår som ingen annan. Hur underbart är inte det? Jag älskar det, jag älskar honom.

Men men, nu ska jag lyssna lite på Winnerbäck, sola lite mera och njuta av att vara hemma igen. Pusssssss.